Älskade Moffa!
Efter stroken va han inte sej lik han hade det jobbigt med talet, andningen och rörelserna på höger sidan av hela honom.. det var inte ett värdigt liv för honom, det var absolut inte så han ville leva.. vi var hos honom och försökte peppa honom varje dag i en veckas tid på sjukhuset, men tillslut orkade inte hans fina hjärta slå mer.. han somnade in strax före 20:00 fredagen den 16 januari 2009 i stor sorg och saknad.
Har aldrig känt sådan sorg nångång, det var värsta dagen i mitt liv, men det är livets gång, tyvärr.. han har lämnat efter sig så fina minnen och så mycket glädje i livet. Han stod mej otroligt nära och fanns alltid vid min sida, ringde ofta och frågade hur det var och när vi sågs lyste han alltid upp som en sol!
Nu har han äntligen fått frid efter den hemska veckan han fick genomleva. Nu vilar han tryggt i Revsund. Begravningen var otroligt fin, massor med släkt och vänner kom för att ta farval, sånggruppen han var med i i 30 år kom och sjöng för honom med. Allt var så overkligt men samtidigt så otroligt sorgligt och vackert.
Kommer alltid älska min moffa! <3
Vad fint skrivet gumman! Puss
Och din morfar kommer alltid finnas med dig.
Ja vilket ös det var! Rockade loss som aldrig förr. Haha! Imorgon har jag ingen lektion, torsdag börjar jag halv 1. Så kanske imorgon om du kan?
vad fint skrivet av dig! :) alltid tråkigt när någon nära dör! huva :( jag ska tala om för dig sen hur man gör för att se vilka som vart inne på ens sida.hoppas allt är bra! jo vi måste träffas nått å ta en fika,å du måste träffa angelina! puss på dig gumman!
Jag beklagar sorgen. Nu vakar han över dig från himlen.
KATTA! Otroligt fint skrivet! Moffa är alltid med dig, det vet jag!
bor i brunflo med killen å våran dotter.du då? bor du kvar på samma ställe i stan?
